Kaotiska midsommar!
Så och idag...
Klockan 10.00 fick Isak gå och lägga sig. Han har sovit allt för dåligt de senaste nätterna och vaknat allt för tidigt. Med tanke på att han ska fira hos pappan ikväll så passade det sig mer än väl med en liten lur. Vi har fixat och donat. Monterat paviljong/partytält i trädgården i full storm (nåde den som inte sitter ute ikväll!!!).
Innan Isak hann åka blev vi såklart superoväns, allt pga hans beteende och mitt lack of tålamod...
Känns inte alls kul, men vem fan har ork!?Tillslut tar den slut. Så, nu har vi bestämt att nästa gång han ska fira ngt borta får han bli hämtad på morgonen istället. Istället för att allas humör och förberedelser ska bli helt förstörda...
Nåja...nu ska vi ta oss samman och försöka återfå humöret. Kvar återstår att bränna en partyplatta. Svårt dock när man har en sambo som är metal-fanatiker...
Gästerna kommer allt mellan kl 17 och 18.
Nu ska jag fira midsommar i min fina Fröken Söt-klänning (som förövrigt funkar toppen även när man är pregnant! Blir lite mer tunikalik bara...)och med min mage.Sen blir det grillat, dricka (för de som inte kör eller är gravida) och kanske en omgång kubb.
Glad midsommar, gott folk!!!
Ful, fet och otacksam!?
Såg mig i spegeln i morse och kände mig bara fet och ful...
Så där som man bara gör när man är gravid och inser att man har låååååång väg kvar.
Inga roliga kläder som passar längre...Kroppen ser skum ut...för att inte tala om hur skumt den beter sig!
Jag vill bara vara mig själv!!!
Jag vill ha mina "egna" snygg-kläder. Vara sexig och allmänt het. Dricka rödvin, dansa till Winnerbäck och röka Marlboro lights.
Det är så tungt idag! Och tiden är så lång...
Jag har en stabil famn att gråta ut i...En älskling som förstår (eller i varje falla låtsas att han gör det)...
Som älskar mig när jag är som värst, men då jag behöver det som mest.
Och tur är väl det...Ibland tittar jag på honom och undrar om han inte bara ska gå. Gå...och skita i allt.
Jag skulle knappast kunna klandra honom...
Jag vill bara vara fyra nu!!!
Vi fyra...
Vi, i vår familj!
Ge mig mitt gravida rosenskimmer tillbaka!!!Senast i morgon!!!
Lyckad mini-tripp!
Vi hade det bra!
Bodde i skogen, långt bort från allt och alla, i ett underbart Madicken-hus (som en gång i (fram)tiden blir vår sommarstuga!?)!Fick dock asfalts-panik efter bara ett par dagar och åkte in till närmsta affär för att inhandla skvallerblaskor. Jag är nog mer stadsbo än jag vill erkänna! ; )
Fick en hel del vila, då de andra grabbarna - son, sambo och svärfar - var ute på fisketur, badtur (i 14 gradigt vatten!), spelade diverse spel ute som inne...
På köpet fick vi myggbett och fästingbesök.
Jag lärde mig att alla vägar leder inte till Rom - de leder till (hör och häpna) Säffle!!!
Hemvägen avverkade vi i ett svep. Tog sådär 7 timmar...Upplevde alla sorts väderslag och fick en sju-jäkla icshias i benet ungefär 1 dag efter hemkomst...
Nu drar vi!!!
Blir borta över veckoslutet!
Gahhhhhhhhh!!! Hur överlever man i de Värmländska skogarna utan internet och med en hyperaktiv son?!?
Lösningen på problemet heter fotboll och hund...
Vi tar med oss båda.
Så, det blir alltså långkörnings-premiär i dag!
Jag kör. Allt!
Men först går vi på skolavslutning...
Och hoppas sonen håller sig något sånär i skinnet...
Det har varit en tålamodsprövande morgon!
I sjätte månaden!
Och jag som klagar på att tiden går långsamt...; )
Det har visst hänt en hel del...
Den som väntar på något gott...?!
Själv skulle jag kunna döda för att min graviditetskalender på familjeliv.se skulle bokstavera just dom orden!!!
Tycker tiden är lång....Sjukt lång!!!
Jag är "bara" här:
Uträkning utgår från dagens datum: Tis 10 jun 2008.
Din graviditet startade Tis 22 jan 2008.
Din menscykel är ca 28 dagar
Du blev gravid ungefär Tis 5 feb 2008 (ägglossningen).
Du har gått 140 fulla dagar av 280 (50%).
Du är i vecka 21.
Du har gått 20 fulla veckor och 0 fulla dagar(v20+0).
Du är i 5:e kalendermånaden.
Du är i 6:e graviditetsmånaden (lunarmånaden). [Läs mer här]
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum Mån 27 okt 2008
Du har 140 dagar kvar till förlossning.
...
Första gången var allt så spännande, tiden obetydlig...Man hade ju ingen aning om vad som komma skulle...
Där av var tiden en skatt! Man ville ha en massa tid. För att fatta...
Nu vill jag bara ha min bebis!!!Vår bebis!!!
Men..."den som väntar på något gott"...
En liten flick-bebis???
Det blir en liten tjej!!!
Åtminstone om man ska tro på pendlings-skrocken...
När jag väntade sonen provade jag att pendla. Alltså knyta en ring i en tråd och hålla ovanför magen alt. handleden.
Pendlingen ska visa alla barn - missfall, födda och kommande...
Det visade klart och tydligt på en pojke.
Det är även det enda skrocket som visat sig stämma...
Ikväll pendlade vi, jag och sambon.
3 ggr i rad visde det samma sak...:
Först pendalade den fram och tillbaka svagt...(pojke)
Sen stannade den upp och började cirkulera (flicka) svagt, och sedan kraftigare och kraftigare!
Det är så man får "stå-päls"!
Visar det sig nu vara en flicka på 4d-ul:et så kommer jag att tro stenhårt på detta...trots att det bara är skrock!
Idag ska vi hämta hem...
Nu är det verkligen på riktigt...
Lillsängen är bäddad, skötbordet är på plats och idag hämtar vi hem vagnen...
Det enda som ska göras, nångång, är att jag ska tvätta upp och torka småkläderna på torkvindan...
Nångång...innan hösten!
Synd bara att det är så lång väntan...
Jag längtar sååå!!!
Det löser sig...
Erkände (för första gången!) att han gjort fel!
Han hade ordnat med sonen (mutat?) så att sonen skulle åka med oss på den planerade resan...
Undrens tid är ännu ej förbi!!!
Återstår bara att se hur glad sonen är över detta...Själv är jag något skeptisk...
Förstörda semesterplaner!?
Planering var att vi skulle dra till Värmland - till sambons mormor - jag, liten i magen, son, sambo och hund.
På minisemester.
På vägen skulle vi stanna till i Göteborg och hälsa på min mormor och morfar.
I morse ringde sonens fader och berättade att fotbollsskolan som sonen skulle gå på, som hans fixat med, började den 12:te - med andra ord på torsdag. Med andra ord - när vi befinner oss på salta västkusten...
När jag fixade med våra ledigheter sa han att han trodde att det var midsommarveckan som fotbollsskolan var. Så, inga problem - minisemestern bokades.
Hur gör djur nu???
Sonen vill på fotbollsskola...
Pappan tycker att sonen bestämmer...
Och jag vill å egoistiska sidan ha sonen med på resan, men inser att det kanske inte är så hemskt om han får gå på sin fotbollsskola...
Det dumma är att pappan kommer undan...som om inget hänt...som om han inte förstört våra planer alls...som om våra planer inte existerade ens...
Kan ju även "trösta" mig med att vi inte beställt tågbiljetter, utan planerat att köra upp...
Underbara (jobb-)helg...
I eftermiddag tog jag sambon och åkte till stranden!
Det är ofantligt skönt att ha en vuxen med sig istället för ett barn!
Ingen som skriker hela tiden - "mamma,mamma...titta på miiiiig!!!!"
Ingen som gnäller när man inte vill bada mer än max tre minuter i taget...
Ingen sand i maten...
Vi fick pratat lite och fick t.o.m myst litegrann...
Har inte varit så kärvänlig sedan jag blev befruktad, bör nämnas...
Jag vill helst bara vara ifred...
Men i solen smälter t.o.m jag...Och det kändes lite som förr...
Ingen dum känsla!!!
Såklart saknade jag lilleman efter en alltför kort stund!
Stranden var ju som invaderad av barnfamiljer...
Nu är vi hemma och landar lite...
I kväll äter vi ute samt avslutar med fotbollskavalkad!
Nu börjar ju skiten...; )
Mage...eller rosa badboll!?
Härligt!!!
18 grader i vattnet. Något kallare än vid första doppet, då det var 20, men bad blev det i alla fall!
Och en hel del jäsande i solen...
Resultatet ser ni här...
(Det ser verkligen värre ut än det är...Färgen förstärks en HEL del när man fotar...)
På första-sidan!
http://www.visingelforaldrar.se/
Nytt - nationella prov för tredjeklassare!?
http://www.ystadsallehanda.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20080603/FAMILJEN/150942219/1736
Blev även informerad om detta på sonens föräldramöte inför årskurs 1.
Min reaktion???
Vet inte om jag ska skratta eller gråta!!!
Nationella prov???
Det hade man väl inte förrän i typ 6:an???
Varför får barn idag inte vara precis det dom kan och är bäst - just precis bara BARN!?!
Jag är en sån där hemsk j*vel...som ens VÅGAR önska kön!
Ja, precis så ÄR det!
Jag är en sån där hemsk j*vel som önskar att barnet, det lilla livet jag bär på, är av ett visst kön...
Jag har förstått att detta är en "förbjuden tanke"...
Har nyligen läst ut Katerina Janouch´s roman "Dotter önskas".
Denna bok behandlar ämnet på ett otroligt sätt. Inte bara själva önskan man bär på, hur starkt man känner, utan även relationer mellan kvinnor. Kvinnor emellan, kvinnor emellan i familjen såväl som kvinnor emellan som man egenntligen inte har några som helst band till...Kanske inte mer än att man bär på samma längtan, önskan, hopp...En underbar bok...Som kan och bör läsas av alla kvinnor!
Är aktiv medlem på familjeliv.se. Där har vi varit ett par stycken som öppet vågat stå för våra tankar, våra känslor...
Det förvånar mig inte det minsta att vi inte är fler...
Inte alls...inte för fem öre!
Men om det nu är så man känner??? Om det nu är det man hoppas??? Ska man förneka...eller försöka ventilera???
Jag är av den typen som hellre ventilerar...
Denna starka känslan är svår att överhuvudtaget begripa...Den är dessutom fruktansvärt svår att bära på...Och ni ska veta att den inte är lätt att analysera...
Men, den kan inte förnekas! För den finns där! Det gör den absolut...
Fråga mig inte varför.
Må hända för att jag har en pojk. Världens finaste!
Må hända för att jag önskar mig två barn - givetvis vore det optimalt med en av var!?
Må hända för att jag är nyfiken på hur en feminin variant, en liten avbild av mig - av oss, skulle vara...
Hur hon skulle se ut...
Denna önskan, längtan har även fått mig själv att dyka djupt. Djupt ner i relationen till min egen mamma. För att den inte är allt jag önskar...Må hända därför - för att jag vill att min och "mina drömmars dotter" ska ha just den relationen jag själv saknat...och saknar...med min egen mor?!
Jag inte bara längtar...Jag tror även att livet jag bär är en liten tjej. Må hända för att jag önskar, längtar så enormt!?
Må hända är det bara därför namnet står skrivet klart och tydligt...Må hända är det därför inget pojknamn ligger rätt i munnen...I tanken...
Självklart är det absolut viktigaste att liten är frisk! Att allt går bra!
Och barnet kommer att bli älskat, ack så älskat! Oavsett kön...
Men om någon frågar...Då kan jag inte ljuga...Ej heller förneka...
Dessa "förbjudna" känslor, tankar, önskningar...
För min längtan finns där...Efter vår lilla Ingrid Magdalena Inez...
Första doppet i havet! *stolt*
Underbart!
Åkte dit med en kompis till mig.
Efter ett tag så badade Isak...
Efter ännu ett tag badade hon...
Toppen för mig att de lekte fint!!!
Härligt att få en stund över att bara jäsa och vara gravid...och veta att sonen är i tryggt förvar!
Och det såg så härligt ut!
Till sist vågade även jag mig i...
Mäkta stolt...och inget jag ångrar!!!
Har verkligen varit en härlig eftermiddag!
Isak var i sitt esse också.
Han trivs som fisken i vattnet.
Kul att göra nåt med honom när han är på bra humör!
Äntligen...
Enda trista - bildbevis saknas!
Ny-premiär!!!
Foglossningen från helvetet!!!
Den allra värsta foglossningen!!!
Visst har jag känt av den i åtskilliga veckor...Men inte med den intensiteten och inte sååå ofta...
Nu räcker det med minsta lilla, så drar man igång skiten igen!
Vill så gärna bara ringa till barnmorskan och be om en sjukskrivning.
Problemet blir väl ekonomin...
Bör dock övervägas, för detta är HEMSKT!!!
Kan inte minnas att det var så här sist...Eller har det bara gått för många år emellan???
Vilade en lång stund, efter morgonpromenix med hunden...
Trodde den var borta...
Tills jag nös...
På det igen, bara!!!
