Idag har vi varit på cup hela dagen. fotbollscup. Knattelaget...

Kära Amalia skrev ett underbart blogginlägg om "park-fenomenet"...
Läs här :
http://visingelforaldrar.blogg.se/1210873133_jag_r_en_outsider_i_p.html#trackback 

Jag skulle vilja påstå att EXAKT samma skådespel utspelas på sådana här tillställningar...

Eftersom sonen spelar i det laget som skulle lira idag endast de helgerna han är hos pappa så har man inte precis medverkat där så hemskt många gånger...
Och blickarna vi fick idag var av en märklig karaktär.
Man var som ett avskum...

Det var liksom , som min sambo uttryckte sig, A-föräldrarna och B-föräldrarna...

A-föräldrarna var sådana som gärna var 15-20 år äldre än oss.
Kände alla de andra föräldrarna (läs A-föräldrarna).
Alla hade campingstolar och flätade pickninckkorgar. Alla hade de småttingar i samma åldrar, som även de tittade på storebror som spelade...Alla jublade och skrek. Och man skrek även åt B-föräldrarnas barn, eftersom B-föräldrarna oftast inte blir just så exalterade som bara en A-förälder kan bli. Men de stackars B-föräldrarnas barn fick sin beskärda del ändå. Av A-föräldrarna som jublade åt dessa stackarna och sedan blängde buttert åt B-föräldrarna...

Vi var ganska ensamma på vår kant...Vi B-föräldrar...och ännu hemskare är att sambon min inte ens är en "riktig" förälder...Det gör ju honom bara ännu mer till en nobody...

Ett, trots allt, underhållande skådespel att beakta...