Nu har jag äntligen fått till den där fönsterputsningen!
Alla fönster på ovanvåningen är putsade...
Ovanpå det en hundpromenad i höstblåsten...
                   
                   

Nu - ont i ryggslutet och hiskeliga sammandragningar!
Hugg i ryggen...
Trycker...
Och där emellan mensigt och malande ont...

Hoppas kan man ju!!! ; )

Vi pratade om alla mina bekymmer och besvär.
Om bb-besök och svampinfektion.
Om pinvärkar och allmän trötthet...
Om längtan och lång tid...

Barnmorskan, som jag fått känslan av att hon inte bryr sig särskilt mycket eller tar mig på allvar, frågade vad jag hade tänkt göra åt saken.
Berättade att jag försöker ju stå ut. Jag kan ju trots allt se ett slut på detta. Ett ljus i tunneln...
Sen nämnde hon det magiska ordet...
Igångsättning...
Självmant!
Och frågade hur jag tyckte och tänkte.Jag blev jätteförvånad...
Hon var noga med att påtala att det bästa är om kroppen själv får sköta det och det är jag helt på det klara med.
Men, det kändes bra bara att hon tog upp det och att hon tar mina problem på allvar...eller nåt!


Allt var bra med lill-skruttis, såklart.
Mina provsvar på lever- och gallsyrevärden visade inget över det normala.
Klådan kan jag stå ut med.
Om det inte är allt för många veckor kvar...
Det bästa av allt - jag kom på att hon glömde väga mig!!!
Hon har sagt 2 ggr nu att jag ska väga mig så vi har en slutvikt, men lik väl missat det 2 ggr!
Hoppas jag slipper helt...: )
Det är ju inte precis med glädje man vill få de siffrorna på pränt...
Men, jag håller mig på 2-siffrigt iaf...
Det är ju alltid en tröst!

Vi bokade in ett nytt besök den 24/10.
Tyvärr!
Jag hade ju inte ens tänkt mig att jag skulle kommit på detta idag.
Hon sa faktiskt att hon hoppas att hon slipper se mig då.

Pratade om att gå över tiden och så...
Jag sa att jag undrar hur vida det stämmer...
 Att om man går över med första barnet så kan man räkna med att göra det med andra barnet också...
Hon medgav att det låg något i det.
Som mamma. Hon gick över 2 v. med mig. 1 v. med nästföljande syrra.
Och vår kompis från Färöarna. Hon gick över EXAKT lika många dagar med båda sina killar...
Dessutom sägs det att överburna barn oftare är just pojkar...
Så, då kan man ju iaf hoppas att lilla kommer ut kring dagarna runt beräknad förlossning.
Etersom Isak kom på just den dagen.
Jag kan köpa både ett par dagar innnan och ett par dagar efter.
Bara vi inte snackar om veeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeckor...

Hon var som vanligt vild när vi skulle lyssna på hjärtljud! Det är en sport bara att fånga dom...
Huvudet var fortfarande ruckbart...

Så, Lilla - det verkar som att utgångsläget inte blir bättre! Vad väntar du på?!?

Nu är det tydligen i natt det är fullmåne...

Tredje budet.
Första jag hörde var natten mellan sönd.-månd.
Andra budet var natten som var.
Och nu tredje - i natt!

http://www.expressen.se/1.341495

Då får man kanske en ny chans!?!

Nu är det sinnessjukt få dagar kvar!
Oavsett om hon kommer innan eller efter utsatt tid.
Det vanligaste (dock för förstföderskor) har jag läst är att man går över tiden, men att bebisen infinner sig inom 10 dagar efter utsatt tid...Jag kanske har lite bättre odds som omföderska?!?
Men, som sagt, oavsett när så är det ju inte lång tid kvar...
Typ max 2 veckor...

Men, fullmånen hade ingen inverkan på mig!
Inte mer än att jag sov bättre än vanligt vid just fullmåne...
Jag har sovit som en liten späd-gris!!!

Har fortfarande det där mörbultande, tryckande onda i ryggslutet och jättestarka sammandragningar.
Skulle lätt kunna förtas som att jag var och är i latensfasen.
Särskilt med tanke på förra förlossningen, då jag bara blev inlagd av en slump.
Hade inte ondare än så då jag var öppen 3-4 cm...
Känns i hela kroppen att det är nära.
Erik sa igår kväll: Snälla!!! Vänta lite...Jag är inte redo än!!!Vänta tills nästa vecka...
Han har verkligen riktat in sig på ett datum...

Svampen börjar nog ge med sig lite...och det är skönt!
Jag KAN ju inte föda annars...
Klådan på kroppen blir däremot bara värre...

Idag ska jag bli uppringd av Försäkringskassan för att diskutera vårdbidraget med en handläggare.
Sen ska jag vara hos barnmorskan kl 12.
Jag hoppas på fixerad bebis och ett svar på mina blodprov.
Kan man var så fräck!?!; )
Efteråt ska jag träffa Fia en snabbis.

Fullt upp på förlossningen vid fullmåne...

Kanske kan detta påverka?!?
Spännande teori i alla fall...

http://www.nwt.se/karlstad/article16069.ece
(vet inte varför det helt plötsligt inte funkar att länka...klipp ut och klistra in i nytt fönster och läs!)

WOW!!!
Nu är vi nere på en-siffrigt...
Now we´re talking...; )

Ändå hoppas jag att jag slipper föda...
Tills den här helvetes j*vla svamp-skiten lagt sig...
Är så trött på det!
Det kliar och gör ont...
Svider och bränner...
Tack Elin för tipset med olja och Idomin!
Idominsalvan är som Guds gåva om man jämför...
Hoppas det blir bra snart!

Fast jag inte vill eller ska hoppas eller tro så kan jag inte slå det åt sidan.
Känslan av att det sker denna veckan.
Min kropp och själ är förberedd till max!!!
Jag har sovit och sover som en sten.
Jag har tarmtömning x flera dagligen.
Brösten är hårda, stora, har annan färg och läcker mycket mer och oftare!
Och mentalt är jag redan där...
På bb...
Lite pirrig, nervös och rädd, men jag är där...
Men, så var det ju det här med att sluta leta tecken...och sluta hoppas...

Idag är Erik ledig!
Isak är hemkommen...
Tillbaka till rutinerna...
Idag måste jag till ett Apotek och inhandla svamp-vagitorier så jag får slut
på helvetet! sen måste vi skriva veckomatsedel samt handla...
Dessutom har  jag sagt att jag ska tvätta fönster! (!)

Så, det händer inte allt för mycket...En måndag som denna...

Ännu en helg till ända...
Inte klokt!
Att tiden kan gå så fort samtidigt som den går såååååå sakta...; )

En barnfri helg.
Kanske den sista.
Annars den näst sista.
Och då kommer jag i så fall att vilja vila ännu mer nästa gång.

Har sovit bort hela helgen känns det som!
Men det var välbehövligt.
Och såååå skönt!

Oj!
Det är egentligen inte alls mycket...
10 dagar...
Det är lite mer än 1 vecka...
Oj! Vad härligt läskigt!?!

Festen igår var kul!
Mycket folk och mycket skratt...
Erik trött och småfull...
Men inte så konstigt då han jobbat från 10-22.
Då krävs det inte så mycket innanför västen...
Vid ett körde vi hem.
Det var ändå starkt jobbat!
Kände mig inte så jättetrött heller, men det var skönt att komma hem och hoppa i säng.
Fick köra barfota hem för fötterna svullnade så på kvällen, så skorna passade inte...

Kraftiga sammandragningar, huvud som skruvar sig neråt och extremt ont i fogarna
efter att jag gått nu. Jag har också problem att vända mig i sängen bara. Fogsmärtor
bigtime!!! Men det är ju så på slutet. Att relaxin frisätts för att mjuka upp fogarna så
bäckenet kan öppna upp sig...så, snart så! Så är det kanske dags...
Har jätteont i blygdbenet fram till. Det gör verkligen mest ont!
Flera dagar har jag varit kass i magen också vilket även det tyder på ett hormonpåslag innan
förlossningsdags. Jag har också fått jättemycket finnar för ett par dagar sedan, som nu verkar lägga sig igen.
Klådan har intensifierats!!! Den är hemsk nu! Hoppas jag får reda på provsvaren på tisdag hos bm.

Idag gör vi inte så mycket.
Jag har bokat in Idol i soffan.
Ser inte det i veckan men tycker det är perfekt att dom kör det typ hela söndagen.
Då kan man placera sig i soffan och ha nåt att slö-titta på flera timmar.
Vi måste handla först bara.
Frukost och mat...
Och något gott att ha i soffan!

Det blir en riktig slö-söndag!!!Härligt!

Den här jävla svampen...

Jag trodde att det bara kom ett "utrott" och sen var det lugnt...
Köpte ju mer salva att ha ifall ifall...
Har dock inte behövt använda den...
Förrän idag.
När svampen slog till med besked!!!

Har använt en halv tub bara idag.
Har sprungit omkring utan brallor så mkt jag bara kunnat.
Vilket varit mkt eftersom jag varit ensam hemma och ingen
kunnat varken se eller skratta åt mig.

Nu sitter jag här igen.
och försöker få bukt med svampen.
Så jag kan klä mig och gå på fest...
Och en sak har jag kommit på - tacka fan för att jag inte ska föda nu!
Ändå...Trots allt...
För det kan inte vara skönt...
När man liksom redan är skör och sönderkliad...
Och ja...ni förstår vart jag vill komma!

Så...nu går svampen och jag på fest! Åh, vad kul vi ska ha!!!

                                    

Då var det helg.
Sista alternativt näst sista barnfria helgen innan lillan.
Oavsett när hon kommer!

Igår körde jag sonen till pappan.
Sen mötte jag upp sambon i stan.
Vi åkte ut till ett köpcentrum för att inhandla en "storebror-present".
Det var det absolut sista som skulle hinnas med innan...
Innan lillan...
Det blev en slags ritlarv som vi såg på tv´n igår morse...Isak och jag...

Han är ju jätteinne på att rita.
Denna larvsaken sätter man batterier samt en penna i.
Sen startar man den och den kör över pappret och ritar mönster man sen kan färglägga.
Blir som en spontan målarbok...typ...
Flummig förklaring, men...
Den kom från BR iaf och var hyfsat billig.
Egentligen skulle han få en radiostyrd helikopter.
Men, eftersom jag inte orkar ta mig dit den säljs för en hyfsad summa och det faktum att vi går mot mörkare
tider, så känns det inte aktuellt. Det skulle innnebära att han skulle köra med den inomhus....
Och då tror jag att vi alla fått nervsammanbrott!
Det har vi nog av redan...
Utan radiostyrda flygande ting...

I "lillasyster-present" (som Isak ska ge på bb) har vi köpt en liten Pinga.

I mjukisdjur.Typ 20 cm. hög och jättemjuk.
Vi älskar Pingu, och Pinga är ju bara bedårande söt!
Denna köptes när jag var ny-gravid.
Innan vi ens visste, for sure, att vi skulle få en egen liten "Pinga" och inte en till "Pingu"
till i familjen...Skön intuition, morsan!!!

I alla fall, efteråt åt vi på ett ställe vi alltid käkar på.
Min favorit!
Wrap House.
Fajitas.
Det är sååå gott!!!
Sen hyrde vi film.
3 filmer som vi kan ha 1 hel vecka...
Dock såg vi ingen igår...
Jag var sååå himla trött...

Samma trötthet fick mig att vakna nyss.
Jag var uppe med Erik i morse och åt.
Sen sängen igen.
Och, nu är jag nyligen uppstigen!
Och klockan är halv ett!!!

Ja, man kan ju inte säga att man inte är utsövd inför festen som väntar i kväll.
Kompis pojkvän har fyllt år, så det blir nog livat.
Sambon slutar kl tio ikväll, så han får gå direkt dit.
Sen återstår att se hur länge vi orkar stanna...
Han som jobbat hela dagen...och jag...som är dödstrött nu mera!

Trevlig helg!

Jag känner mig så ensam i mina känslor...
Är det verkligen bara jag som känner så här???
Som är jätteledsen och bara gråter?
För att jag har så ont helt i onödan?
För att jag tänker "varför just jag"!?
För att längtan är så stor och stark???

Är det konstigt om man blir arg och frustrerad och bitter???
I alla j-vla forum står det till höger och vänster om folk som blir igångsatta och hinnsvepta
hur som helst...För minsta lilla...
Men jag, jag ska plågas...Våndas...?!

Just nu vill och orkar jag ingenting.
Det ger mig så klart dåligt samvete.
Över att jag inte är som jag ska mot folk...
Särskilt de som står mig närmast.
För att jag inte är glad och lycklig och förväntansfull...
Eller, jo, det är jag...
Men det andra tar överhand...

Just nu behöver jag bara pepping...
Inget "du kommer att gå över tiden"...
För varje dag är en evighet...


För jag är verkligen jätteledsen och hemskt skör just nu!

Igen!
För jag vet inte vilken gång i rad...

Har gjort det hur många ggr som helst iaf!
Och nu förstår jag varför Erik säger att vi inte behöver mer.
En hel byrå full har vi.
Ändå köps det bara mer och mer.
Det mesta finare beg. på Tradera, så dyrt är det iaf inte...
Men, nu märkte t.o.m jag att det var trångt i lådorna!
6 st. lådor...

   
      med blandat...                          kortärmat...                            långärmat...
   
    långärmade body´s...             byxor...                     klänningar & heldressar.


Undrar så hur man ska klä lill-skruttan...
Det ska bli så kul!

När kommer du?!?

Mål: oktober-bebis...

Jag bröt helt ihop igår kväll...
Nu har vi bestämt att vi hoppas på att vår lilla
kommer i oktober bara...Det räcker fint...

Egentligen vill jag bara skita i allt.
Skita i att skriva...
Att tänka...
Att prata om det...
Bara sova...
Någon kan väl väcka mig när det är dags???

Känns så hemskt när man inte tycker det är kul längre...
När man bara är arg och ledsen och förtvivlad...
Men, man kan inte vara så mycket annat...
När man har ont...
Och tydligen har min kropp bestämt sig för att ha det nu...igen!
Det är både psykiskt och fysiskt jobbigt att varenda em och kväll tro att det är dags...
Att ha värkar med 7-8-10 minuters mellanrum...
Man blir mörbultad i kroppen och knäpp i huvudet!!!

Idag gör jag ingenting...
Det enda jag måste är köpa en ny deodorant och köpa bullar/bröd som jag och Isak kan fika i eftermiddag.
Så, en tur på ICA blir det väl...
Egentligen, om jag orkar och lyckas ta mig i kragen kunde jag kanske mött upp sambon efter jobbet i stan.
Kunde kanske ätit och gått på bio...
Barnlediga som vi är...
Sen dröjer det 2 v. tills vi är det nästa gång.
Borde kanske passa på...
Om jag orkar...och kan ta mig i kragen som sagt...: S

Var en sväng på bb...Igen!!!
hade så sjukt ont hela eftermiddagen. Tryckte på som fan och jag hade jätteont i ryggen...
De ville så klart ha in mig på kontroll.
Så, vi skippade vattengympan och lade mig kopplad till ctg´n på bb istället.
Som vanligt...
"Vi ser att du har värkar...Inga värkar att föda barn på tyvärr...Inget öppet...Tack och hej! Ses snart igen..."

Jag blir så knäckt!
Varför ska man ha så här ont???
Och hur kan man ha så ont utan att det händer något???

Blev ju inte precis på bättre humör av att möta upp föräldragruppen där paret som var näst på tur
efter oss visat sig fått barn och kom på besök med sin lille skatt.
Han var supersöt, pytteliten och en månad för tidig!
Han skulle varit född den 8/11.

Jätteglad för deras skull, men lite bitter får man väl ändå vara!?!
Här går man och pinas i månader till "ingen nytta".
Sen för vissa bara händer det...
Måste vara skönt!

Nu är jag så less på detta att jag bara skulle vilja gråta...

I går kväll trodde jag det var dags...igen!
Sån hemsk molvärk i ryggen, drogs ner i skinkorna och låren.
Tryckte ner i ljumskarna och sammandragningarna var jättestarka.
Fick stöna mig igenom flertalet av dom.
Det kom dessutom med exakt 7-8 minuters mellanrum.
Men...som vanligt avtog det lite när jag gick och lade mig...
Drygades ut till ty en gång i kvarten i stället...
Och sen...ja, sen somnade jag...
Tror jag haft en hel del under natten för jag vaknade flera gånger och låg utan
täcke och alldeles sjö-blöt...

Det är jobbigt det här med att kroppen luras så...
Det tär...
Man vill inte hoppas, men kan inte låta bli att göra det lite, lite...
Om det bara varit lugnt...
Då hade det inte varit någon större konst...
Att vänta...
Väntan blir ju så mycket jobbigare när man hela tiden luras...
Luras att tro...
Att snart, snart...
Idag går jag ju enligt den biologiska uträkningen dessutom in i v. 39.
Det hade ju inte varit konstigt OM hon kom...liksom...

Jag är så grinig i humöret också.
Det är verkligen inte kul nu.
Och jag drar mig för att prata med folk...
Träffa folk...
Sa till sambon igår att det är precis därför jag inte ville att hans föräldrar skulle vara hos
oss i anslutning till lillans födelse...För att jag är så här...
Jag tror han förstod ganska så precis vad jag menade nu, om man säger så...

Dagens aktivitet är att träffa en kompis.
Hon kommer hit.
Blir väl lugnt...Lite fika och så...
Sen hoppas jag innerligt att vi inte ses mer förrän lillan har kommit till jorden!
Eriken är hemma idag så lite sällskap har jag!
I kväll kommer mamma och pappa hit och passar Isak.
Vi ska ju på vattengympa och föräldrautbildning.
Ikväll vankas det förlossningsfilm.
Hoppas jag inte börjar gråta...

Eftersom det inte återstår så många timmar av den 8 oktober
så kan jag väl inte mer än medge att även min gissning ang.
bebisnedkomst var fel, fel, fel!

Men, till helgen kanske?!?; )
Eller vid fullmåne nästa vecka???
Inte heller så dumt...

hemkommen från bm.
lillan har nu ställt in sig i startläge.
är numera ruckbar!
äntligen!!!
så, om hon inte kommer på dagen hennes mamma gissat på så har hon iaf förberett sig.;)

hon var helvild när bm skulle känna.
hon hade sovit en bra stund och bm började klämma för att känna olika kroppsdelar. då blev det ett himla liv!
hon fick hicka och sprattlade åt alla håll och kanter på en gång.:)
tog säkert 5-10 min. innan hon kunde få fram hjärtljuden och hur snabbt det slog.
sånt liv var det i magen!
vilda lilla!!!

idag sammanfattade vi min graviditet.
så här blev det:

"Normal graviditet. GBS-bärare. Prematura sammandragningar.Sjukskriven.
Antibiotikabehandlad x 4. Varit på kontroll på bb pga smärtsamma sammandragningar. Tagit T.Citodon v.b som hjälpt.
Sammandragningar avhjälpts av T. Kåvepenin. Pga antibiotika svamp i u-livet med klåda. Har skrivit födsel-plan. Går föräldrautbildning i vatten. Eriks första barn."

har bara en tid till hos bm.
och den är i nästa v.
får se hur många som behövs...
fick uppmuntrande nog reda på att man får gå till v. 43+0 här om man inte har några problem...:S
PRECIS vad man vill höra!

uppdatering - i förmiddags släppte mer slempropp.
som gult och tjockt snor... öööööööööörk!!!

nu ska jag och Isak åka in till stan och fika samt gå på kastanje-jakt!

Förresten...vill inleda med att säga att det var kul att öppna upp sin egen blogg idag!
Så många som läst...Så många som kommenterat!
Vad lite som gör en glad...egentligen!!!


Idag är det alltså 2 v. kvar till beräknad förlossning.
OJ!!!Och hjälp!?
Idag är det även den 8 oktober, vilket innebär att dagen är kommen då jag förutspått att jag ska föda enligt min magkänsla.
Finns dock inget som tyder på det.
Skulle möjligtvis vara att jag är kass i magen, men det skulle mycket mer troligt kunna bero på den penicillin-kur jag avslutar i morgon.
Samma penicillin-kur som än en gång givit mig den äran att husera svamp mellan benen!!!*morr*
Det kliar så sjukt mycket och jag hatar det!!!

Jag har nu även fått så sjukt ont i fogen framtill, det jag brukar kalla f*tt-benet.
I natt har det gjort så ont att det besvärat min sömn.
Känns som någon stuckit in en kniv på högra sidan i just det benet och varenda gång jag vridit eller vänt mig så gör det så sjukt ont så det finns inte!!! Att det till på köpet kliar infernaliskt mycket lite längre ner i samma område gör en ju inte mindre tokig!

Angående packning av bb-väskan...Varför köper man ätbara saker att ha med till en förlossning???
Jag köpte ett 5-pack choklad i förrgår.
Tänkte försöka glömma bort det...
Igår gick jag och var så sjukt sugen på just det...CHOKLAD!
Slutade med att jag packade upp 3 st.
Åt 2 och gav ett till sambon...
Varför försöker jag ens???
Nu vet jag att de andra kommer att försvinna idag...
Med största sannolikhet.

Dagens aktivitet är barnmorske-besök.
Ska passa på att returnera ett paket med stövlar som var fula.
Det är väl även lämpligt att bota svampen...

Eventuellt kikar vi på en lägenhet ikväll..
Isak åker till sin pappa i eftermiddag...
Och just det, jag har ju bestämt att vi skulle käka pizza idag!!! : )



          Godaste pizzan - Pescatore...med tonfisk och extra lök!!!

Det blev en dag på stranden!
Vi packade bilen full med Isaks cykel och skräpet som
vi hade kvar som skulle slängas.
Packade fika och varm choklad.
Människor och hund...
Tog en tur förbi soptippen.
Sen stranden!
   

Isak har längtat efter att cykla och det fick han verkligen.


Det blev fika i sanden...
Efteråt stannade vi till på en lekplats som ligger precis intill.

   
  
 

Vi tog även en tur förbi macken på hemvägen och dammsög och städade bilen!
Effektivt värre...

Det är precis efter en sån här dag man skulle kunna tänka sig att föda!!!

Igår hade jag brännande värkar i ryggslutet.
Litar dock inte alls på min kropp, då den lurat mig så många ggr nu...
Det kom 1 i kvarten i över 2 timmar...
Sedan gick jag och lade mig...
Och sen...inget mer!!!

Tror dock att jag haft ont i natt för jag vaknade av att jag var
genomsvettig så mitt täcke var alldeles blött...

Känner mig fortfarande helt orkeslös och trött.
Helt slut i kroppen liksom!
Har redan varit på MVC och lämnat blodprov.
Skulle t aen vecka innnan jag fick svar för blodet skickas till Malmö för analys.
På vägen hem bröt jag ihop och grät hela vägen...
Utan någon särskild anledning...
Känner mig helt labil...
Det tär när man hela tiden tror att något ska hända och inget händer...
Det tär att vilja något så mycket samtidigt som man är sketa-rädd!!!

Dagens ena aktivitet är avklarad...
Kvar återstår att bege sig till närliggande by för inhandling av hundmat.
Ska städa lite också.
Har lovat Isak att vi ska hitta ett kastanjeträd och plocka kastanjer.
Det är vår givna höstaktivitet.
Kul att han kommer ihåg det och vill det själv!
Tänk vad mycket man gör när dom är små som betyder så mycket sen...
För vi har plockat kastanjer så länge jag kan minnas...
Han och jag...
Har dock inte lovat att det blir idag...
Men vädret ser lovande ut!